scottish.

jag flrstår inte hur han, så långt borta kan få denna skit dag att ändå sluta fint. efter 40 minuters telefonsamtal och en dyr räkning har vi nu lagt på. Han är framme och han mår bra, tur är det iaf. Men det gjorde ont. ont att höra hans röst för jag hörde hur jobbigt han tyckte det var att höra min och jag undrar egnetligen hur detta ska sluta. kärlek gör ont det visste jag. men såhär? kom hem min fina älskade pojke. det är tomt utan dig.

nu ska jag försöka sova och tänka att han har det bra iaf <3 (du får lova att komma hem, typ nu. eller ..nu går också bra)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback